Nu när nian är över kan jag fokusera på min blogg. Jag behöver inte träna på ett prov eller skriva en uppsats i sista minuten på flera månader nu, och bara tanken av det gör mig så lycklig. Under tre månader behöver jag bara göra saker som jag vill göra, och inte känna något tvång. 

Under den här veckan har jag gått på studentmottagningar och blivit så sugen på att ta studenten trots att det är tre år kvar, gått på demonstration och ropat ut slagord, gått på västerbron och lyssnat på Laaksos västerbron i högtalare, haft picknick i långholmen, ätit crepes i kungsträdgården, och försökt planera min sommar. 

Nästa vecka är det skolavslutning, och orden vi måste hålla kontakt! kommer höras överallt, trots att alla vet att man kommer att glömma bort varandra efter en vecka. 

Jag känner verkligen att jag är nöjd med hur min vardag ser ut just nu, och vill aldrig att den ska ändras.